Tidigare i veckan släpptes en artikel om hur frukost
inte bara skyddar oss från diabetes, Mefistofeles, och hjälper till att få till
världsfred. Okej, artikeln inleds med att säga att frukost skyddar från diabetes,
viktuppgång m.m., inte de andra som jag skrev. Det som gjorde denna artikel
revolutionerande var då att man nu fått fram att personer som skippar frukost
även löper högre risk för hjärtsjukdomar.(1) Visserligen så skippade dessa
personer inte bara frukost de tränade mindre än de som åt frukost, rökte mer,
drack mycket alkohol och upplevde sitt liv mer stressat. Man räknade bort hur
alla dessa faktorer ökade risken för hjärt och kärlsjukdom och kunde konstatera
att hoppa över frukosten ger högre risk för hjärt och kärlsjukdom. Jag tror
dock inte man kan räkna på hur stress påverkar så det är väl en faktor som är okänd
vilken påverkan det har, men jag är osäker så det är inget att citera mig om.
Det som bör påpekas är att detta är en observationell
studie och den enda som fått fram detta resultat.
Det som också är problematiskt är att i studien
tillfrågas alla medverkande hur de äter med frågan formulerad så här: “Please
indicate the times of day that you usually eat (mark all that apply): before
breakfast, breakfast, between breakfast and lunch, lunch, between lunch and
dinner, dinner, between dinner and bed time, and after going to bed.” We totaled the number of responses to calculate a
participant’s eating frequency per day. Because some men who reported skipping
breakfast also reported that they ate before breakfast (3%) or between
breakfast and lunch (20%), we defined breakfast as a positive response to any
of the first 3 eating times (before breakfast, breakfast, between breakfast and
lunch) to differentiate those who broke fast from those who did not break fast.
We defined late-nighteating as a positive response to eating after going to
bed.”(1)
Ingen av dessa ”måltider” definieras med ett
klockslag, med andra ord är frukost bara frukost, när man ska svara på frågan
står inte frukost, 07:00, och så vidare. Jag vet inte riktigt hur man äter på
morgonen innan frukost(before breakfast), är det då att gå upp klockan 4 på
morgonen och äta eller syftar man på det när man skriver ”eating after going to
bed”? För vad innebär det att äta efter att gått till sängen? Att man äter
innan man somnar eller att man vaknar upp och äter och sen somnar om igen?
Särskilt undrar jag över vad är tiden mellan frukost och lunch(between
breakfast and lunch)typ mellan 08-11, så om jag äter 10:45 enligt studiens
resultat så klarar jag mig. Detta är min hypotes eftersom tider inte
specifieras.
Min poäng med dessa fåniga frågor är att eftersom de
personer i studien, drygt 26000 personer får utifrån den frågan helt definiera
vilka tider de tycker stämmer in på svaret. Ditt frukost(10:00) kan vara samma som
mitt lunch(10:00), vilket gör att vi kan svara två olika saker men ändå mena
samma tid. Detta gör studiens grund lite klen.
Studien åsido, efter det så ska då media komma in
och då måste man koppla det till något aktuellt, som att fasta har blivit
populärt med 5:2 fastan. Själv är jag inget fan av 5:2 utan mer dess föregångare
och bättre version Eat Stop Eat, är också ett stort fan av Leangains, mer om
dessa två i senare artikel. Så i artikel på Svt.se(länk) så intervjuas
författare om hur dåligt det då måste vara att fasta eftersom författarens
vetenskapliga artikel så tydligt just pekar på detta. Istället för att länka
till massa vetenskaplig forskning som säger väldigt bra saker om fasta låt oss
istället ta och titta rent historiskt.
”Renläriga hinduer äter varken kött eller fisk, och
vegetarianism och fasta förekommer.
De flesta buddister äter blandad kost men de
renläriga är vegetarianer och fasta förekommer.
De flesta muslimer fastar under ramadan,vilket
innebär att de inte äter, dricker eller röker under dagtid från gryningen till
solnedgången under en månad. Under natten äter man två större måltider, den
första strax efter solnedgången, sedan man brutit fastan. Den andra måltiden
äts strax före gryningen.
Inom judendomen förekommer fasta – då undviker man
all mat och dryck under en viss del av dygnet.
Inom den ortodoxa kristendomen förekommer fasta. Då
undviker man att äta matfett, vin och (ibland) kött, och äter i allmänhet en
mindre mängd mat än andra dagar. Man fastar på detta sätt 20 dagar före jul och
40 dagar före påsk samt onsdagar och fredagar.”(2)
Detta har gjorts i ett par tusen år, diabetes fanns
i liten skala och hjärtinfarkt var okänt (före 1910) under denna tid. Människan
har av religiösa skäl fastat väldigt mycket och inte dragit på sig
folksjukdomarna som vi ser idag. Så är då fastan boven?
Självklart inte, och det säger inte artikeln heller,
den pekar på att det är dåligt att inte ha regelbundet måltidsschema inte
fastan i sig. Sen att författaren av artikeln ska säga annat är väl bra för
media och författaren och där i ligger problemet. Ta en studie som ger minst
bevis av alla studier man kan göra, ge till media och de går ut och sågar något
som funnits i tusentals år, nämligen fasta.
Så vad försöker jag få sagt?
Forskning citerat i media är många gånger för att
skrämma, vilket jag säkert tror många av er vet, men jag vill bara försöka
synliggöra problemet lite mer med detta inlägg. Den här skrevs nog mer för min
egen skull för att avreagera mig en för de få som kommer läsa den (mamma och de
få personer som hamnar fel ute på the nets).
Någon gång i framtiden tänker jag skriva lite om att
det av vetenskaplig forskning är bevisat att skippa frukost är bland de
farligaste man kan göra och varför detta när det inte är satt i rätt kontext
ofta blir väldigt misstolkat via media osv.
Referens lista
(1)Leah E. Cahill, PhD; Stephanie E. Chiuve, ScD;
Rania A. Mekary, PhD; Majken K. Jensen, PhD; Alan J. Flint, MD, DrPh; Frank B.
Hu, MD, PhD; Eric B. Rimm, ScD., 2009. Prospective Study of Breakfast Eating and Incident Coronary
Heart Disease in a Cohort of Male US Health Professionals. Circulation, Issue: Volume 128(4): pg. 337-343.
(2) Socialstyrelsen. Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18400/2011-9-2.pdf
2013-07-23media
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar