Inte som en av dagens jägare, utan ät som
människor åt när vi var till större del ett jägarsamhälle. Boken Stenålderskost som är skriven av Robb Wolf handlar just om att äta som vi gjorde på
stenåldern. Stenålderskost går ut på att inte äta processad mat. Alltså får man
inte äta socker, spannmål, ”färdig” mat osv. Boken är väldigt bra skriven, och
har många solida argument uppbackad med vetenskaplig forskning. Väldigt bra med
beskrivningar av jämförelser mellan jordbrukssamhällen och jägarsamhällen.
Den är lite fånigt skriven på vissa ställen
men det är för att göra den mer läsarvänlig misstänker jag, även om det är en
hel del: ”Håll ut nu ska jag förklara vad en omega-3 fettsyror är för något,
det kommer inte bli tråkigt.” I den stilen vilket känns överflödigt men jag är
ju väldigt intresserad så jag kan vara partisk.
Argumenten för varför vi ska äta stenålderskost är
övertygande, varför spannmål inte är optimal på många sätt och vis är väldigt
förståeligt och förklaras väldigt bra i boken. Sedan så fortsätter författaren
med att säga att baljväxter också är jättedåliga men att det blir en onödigt
lång bok om det ska förklaras. Av min ringa kunskap, som just i detta ämne är
ringa, så tror jag inte baljväxter kan påverka oss lika negativt som spannmål
kan göra. Det är något jag får ta reda på mer om och återkomma till.
Mejeriprodukter får inte heller något större utrymme om varför det är dåligt, men
det är väl inte riktigt lika stor konsumtion i Staterna som det är här så det
är förståeligt.
Ett problem som jag finner väldigt stort är att
han inte på något sätt säger om det är bra med rotfrukter eller inte. Det finns
med någon morot här och där, och lite sötpotatis i recepten i boken men inget
som diskuteras innan om det är bu eller bä, han pratar om nästan alla andra
livsmedelsgrupper förutom denna. Detta
är något som antagligen har konsumerats en del även när vi var jägare till
större del på denna planet. Använder man rotfrukter i sin meny så behöver inte
maten man äter bli så väldigt olik många av de recept vi nyttjar idag. Bokens
största svaghet är just recepten. Mycket ser väldigt tråkigt ut och känns
väldigt fantasilöst. Exempelvis frukost: Lax och cantaloupmelon. Inget som får
smaklökarna att gå på högvarv precis. Många recept i boken är tråkiga, men det
går självklart att hitta mycket andra recept på andra ställen och vara påhittig
själv. Stenålderskosten är inte lika extremt som LCHF, utan förespråkar väldigt
mycket grönsaker och frukt, även lite rotfrukter här och där, och är dessutom
väl förankrat i en diet som har konsumerats av människor tidigare. LCHF
förespråkarna säger att spannmålet är farligt, vi har inte konsumerat det någon
längre tid är argumentet, men mejeriprodukter är lugnt. Detta blir lite av en
paradox, mejeriprodukter har inte varit någon stapelvara någon särskilt lång
tid. På så sätt känns stenålderskosten som ett mer logiskt val.
Ett par minus
med själva kosten är att de föreslår ofta att man ska äta korv som är nitritfri
vilket jag helt håller med om, problemet är att det är svårt att hitta sådan
korv, och nummer två är den ekonomiska biten. Att byta till stenålderskost är
inte billigt, det är bland de dyraste kosthållningarna man kan följa. Blir
väldigt förståeligt att denna kosthållning följs av människor med allergier mot
gluten, mejeriprodukter osv.
Boken är för den som är intresserad något jag
rekommenderar starkt, det finns en hel del om träning och allt som skrivs om är
väldigt logiskt och bygger på vetenskaplig forskning och ett sunt tänk.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar