Det finns bra böcker och sen finns det...

Skräp!

Varning: Allt nedanför är bara en lång klagosång om varför du inte borde läsa dessa böcker, därav så kan recensionen vara ett slöseri av din tid. Det korta budskapet: Läs dem inte, det finns bättre.

Mindless  Eating av Brian Wansink

Boken handlar om att hur du ska gå ner i vikt utan att räkna kilokalorier och tipsen man får är väl ungefär 10 sidor av de 250 sidor som boken består av. Som många forskare/ författare så har han uppfattningen att träning inte kan påverka viktnedgång, och just att han använder ordet viktnedgång. Det är ofta så att man ser det som viktnedgång de pratar aldrig om att öka muskelmassa eller minska kroppsfett, utan viktnedgång. Viktnedgång innebär vatten, fett, och muskelmassa. Det man pratar om i fitness industrin är att minska kroppsfettet inte tappa muskelmassa. Han har också påståendet om att minska 100 kilokalorier om dagen ger ca 5 kg på ett år. I denna bästa av metaboliska världar gäller denna teori men inte i denna värld.

Det är väldigt mycket snack om att använda mindre tallrikar och glas för att gå ned i vikt det är en god tanke men det blir lite för löjligt kan jag tycka. Eftersom författarens tes? Är att ingen av oss i princip kan ändra våra dryckesvanor och matvanor, man kan inte göra en eliminationsdiet för att det inte fungerar över längre tid. Skulle vilja höra han säga det till de personer i Sverige som har lagt om deras kost och uteslutit stärkelse, exempelvis. Eller till personer som blivit vegetarianer eller veganer. Författaren påstår att viktnedgång sker genom att byta 2 st 50 cl flaskor läsk om dagen till 2 st 33 cl. Du har då minskat ditt kaloriintag med 140 kalorier och kommer nu att börja gå ned i vikt. Det är enligt författaren i princip omöjligt att byta läsk till vatten istället. Det är hans diet i ett nötskal typ.

Väldigt mycket av studierna boken förankrar sig i, de flesta som han själv genomfört, är skapad i restaurang miljö och man får verkligen bilden av att allt vi gör är äter hos våra vänner, äter ute, går på buffé och till större del aldrig lagar vår egen mat. Vissa förslag till viktnedgång kan vara för de personer som äter 2 portioner hemma till middag att lägga en portion av kött och potatis på tallriken i köket och sedan bara ha grönsaker framme på bordet så att man tar mer grönsaker när man är hungrig istället för att äta mer kaloririk mat som står i köket. För mig är detta att lindra symtomet istället för sjukdomen. Varför laga 2 portioner mat? Gör 1 portion kött och potatis massa grönsaker och var nöjd. Om det är i syfte att göra en måltid av det som blir över så kan man först lägga den andra portionen i en matlåda och stoppa in den i kylskåpet. Det är ungefär samma problem genom hela boken att småätande är ett stort problem och att man äter mycket godis hemma. Istället för att inte köpa godiset så ska man gömma det från sig själv och lägga det i små portioner och alla möjliga konstiga lösningar. I vilket fall, dålig läsning varje kapitel är byggt på att han berättar om ett problem i 25 sidor (där han förklarar all underbar forskning han genomfört) och sedan får du lösningen på mindre än 1 sida. Skräp.

Så vidare till nästa.

 Scrawny to Brawny John Berardi och Michael Meija.

 Ska inte skriva alltför mycket om denna bok, jag har mest skummat igenom den, det var en felbeställning jag gjorde, och jag returnerade aldrig skiten så jag får göra det bästa av situationen och skriva en kort recension på boken. Har lyssnat/läst saker av John förut som jag tyckt varit bra, detta känns dock bara väldigt mekaniskt gjort.

 I början delas människor upp i 3 grupper ”ectomorph”, ”endomorph” och ”mesomorph”.

Det är inget jag är emot, men deras beskrivning av en ”ectomorph” är ett skämt, de presenterar det som att man behöver äta 6000 kilokalorier bara till frukost för att överleva till lunch ungefär. Jag tror många människor ute i världen ser sig själv som ”hardgainers” (en person som har svårt att öka i muskelmassa) när det handlar om att man inte gör rätt för att bygga. De två stora sakerna jag tror man misslyckas med är: antingen äter man lite för lite, inte det att man behöver äta 5000 kilokalorier om dagen, det kan gälla att äta 400 kilokalorier extra för att börja öka i muskelmassa, eller så är man inte progressiv i träningen. Om du aldrig lyfter mer än 100 kilo i marklyft som manlig atlet så kommer du aldrig bli stark (självklart finns flera övningar du måste köra för att bli stark, marklyft är ett exempel).

Den andra delen av denna bok som jag tycker är usel är nutritionen. Det är den klassiska bodybuilder äta bara 10 nyttiga livsmedel och upprepa i princip konstant samma tråkiga maträtter.

Det är typ morötter, spenat, bananer, quinoa, äggvitor, omega-3 ägg, fiskolja, kyckling, mager köttfärs och yoghurt. Det är i princip detta som gäller. Jag skrattar åt att man ska äta fiskolja och omega-3 ägg, men inte äta fet fisk. Jag förstår inte varför det måste vara extremt snålt när man kan äta det mesta och vara tränad med lågt kroppsfett. Hur som helst, inte en bra bok om träning.