Det jag tänkte skriva om idag är varför det kan vara
en god idé att byta från konventionella livsmedel, som odlas med kemiska
bekämpningsmedel, till ekologiska livsmedel som odlas utan kemiska
bekämpningsmedel.
Det första perspektivet att se det ifrån vilket
borde vara prioritet 1 för alla människor i alla lägen, den egna hälsan. Varje
år tar Livsmedelsverket stickprov på livsmedel som är konventionellt odlade för
att se att de inte överstiger gränsvärdena som är tillåtna för
bekämpningsmedlen som används för att odla livsmedlen.
Figur 1. Antal analyserade stickprov i
Livsmedelsverkets bekämpningsmedelskontroll, 1990-2007.(1)
Figuren ovan visar hur många stickprov som
Livsmedelsverket tagit varje år, och såhär skriver Livsmedelsverket:”Under år
2007 analyserades i Livsmedelsverkets stickprovskontroll 1525 prov av färska,
frysta eller bearbetade frukter, grönsaker, spannmål och spannmålsprodukter på
rester av 300 olika bekämpningsmedel. År 2007 förekom halter över gränsvärdena
i 5,5 procent av totalt 1119 prov av färska eller frysta frukter och grönsaker.
I prov från EU-länderna, frånsett Sverige, var överskridandet 2,1 procent, i
svenskodlade grödor 0,5 procent och i prov från länder utanför EU 9,5 procent,
se tabell 1. Om överskridanden sker har troligen odlaren använt mer än rekommenderat
av bekämpningsmedlet eller utfört bekämpningen vid fel tidpunkt.” (2)
Tabell 1. Resthalter av bekämpningsmedel som
hittades i Livsmedelsverkets kontroll av frukt och grönt under 2007 (% av antal
analyserade prov). MRL = Maximum Residue Limit, gränsvärdet.(3)
Så det innebär att vi bli exponerade för höga
gränsvärden i 5,5 per 100 av alla grönsaker och frukter vi äter om man ska utgå
ifrån den siffran som presenteras ovan. Nu är den självklart inte representativ
men låt oss bara leka med tanken.
Är det någon fara med att få i sig höga doser av
kemiska bekämpningsmedel?
Igen tagit från Livsmedelverkets hemsida: ”Normalt
sett är det inte farligt att vid enstaka tillfällen äta livsmedel där halten av
ett bekämpningsmedel ligger över gränsvärdet. Gränsvärdet sätts oftast på en
betydligt lägre nivå än den nivå som skulle innebära en risk. En del
bekämpningsmedel kan ge akuta symtom om man får i sig halter över den så
kallade akuta referensdosen, exempelvis illamående, magsmärtor och huvudvärk.
För dessa medel kan marginalerna mellan gränsvärde och risk för symtom vara
mindre.”(4)
Så det ska inte vara några problem enligt
Livsmedelsverket, bortsett att det är då farligare för barnen om det här är
symtomen hos vuxna. Även något att fundera på är varje gång man är sjuk så
klarar kroppen inte av att hantera gifter lika bra vilket då gör det troligt
att vi skadas av detta. Senare på sidan skriver de såhär och det är här det
blir intressant:
”Etablerade metoder finns ännu inte för att kunna
bedöma den sammanlagda exponeringen för ett ämne (till exempel från hemmiljö
och arbetsplats) eller den kumulativa effekten (från intag av ämnen med
liknande verkan). Sådana metoder håller på att tas fram.”(5)
Om det visar sig att det inte är bra att vi dagligen
äter små, små doser bekämpningsmedel så kommer vi att få reda på det vid ett
senare skede. Förhoppningsvis får vi reda på det vid ett senare skede. Och när
det gäller barnen är det intressant att se att mycket av barnmaten som säljs är
ekologisk. Varför? Vill man skydda sitt barn från bekämpningsmedel de första
åren? Jag tycker det är bra, men jag hoppas att man som förälder tänker använda
ekologiska produkter hela uppfostringstiden inte bara under de första 3-4 åren. För all del köp så mycket ekologiskt ni bara kan.
På
Livsmedelsverkets hemsida finns ”svarta listan” där importörer, odlare och
företag har hamnat på svarta listan på grund av att deras livsmedel har haft
för höga värden av bekämpningsmedel på dem. På perioden mellan 2010-10-04-
2013-03-21 hamnade drygt 80 stycken företag på svarta listan.
Nedan listar jag några av de vanligaste förekommande
bekämpningsmedlen och vad de har för effekter:
Acefat.
Insektsmedel som är modersubstans till metamidofos.
Misstänks orsaka cancer. Misstänks förorena
grundvattnet. Misstänks skada kroppens endokrina system hos både djur och
människor. Det betyder bland annat att fertilitet kan minska och kroppen inte
utvecklas som den ska under uppväxttiden.(5)
Förbjuden i EU.
Metamidofos
Insektsmedel. Akut giftigt. Påverkan på nervsystemet
som slås ut vid höga doser. Misstänks också skada utvecklingen av nervsystemet
hos foster och små barn och leda till kronisk trötthet och Parkinson. Misstänks
förorena vattnet. Förbjuden i EU. Förbjuden i Kina.(6)
Cypermetrin
Effekter på människa: Personer som handskats med
naturliga och syntetiska pyretroider, inklusive cypermetrin har rapporterat en
övergående"stickande och brännande" känsla i ansiket vid direkt
exponering. Orsaken antas vara spontana signaler från känselnerver, åstadkomna
av cypermetrins förmåga att sänka nervernas retningströskel. Känslan varar
oftast några få timmar och är aldrig kvar mer än ett dygn efter exponeringen.
Ett flertal fältstudier har visat att cypermetrin normalt i mycket liten grad
tas upp av huden. I en utländsk rapport har dock kraftig och långvarig
exponering för cypermetrin utan skyddsutrustning visat sig kunnat ge yrsel,
kräkningar, muskelryckningar och eventuellt kramper. Även dessa symptom rapporterades
vara övergående. (7)
Dimetoat
Flera förgiftningsfall p g a olyckor,
självmordsförsök etc finns redovisade för preparat innehållande dimetoat.
Symptom som konstaterats är bl a koma, pulsfall och nervpåverkan. Den dödliga
orala dosen för människa har utifrån dessa fall beräknats till 50-500 mg/kg
kroppsvikt. Två frivilliga vuxna personer som under tre veckor fick 0,26 mg
dimetoat/kg kroppsvikt och dag uppvisade inga förändringar i
acetylkolinesterasnivån. (8)
Profenos
Hexakonazol
Karbedanzim
Klorpyrifos
Metomyl
Procymidon
Att skriva om varje individuellt bekämpningsmedel
spännande egenskaper för att göra vår mat godare skulle göra detta till en alltför
lång artikel så jag skrev bara ut några få. En av de anledningarna till att jag
väljer ekologiskt är för att vid konsumering av konventionellt odlade livsmedel
så intar man små mängder av detta varje dag, eftersom det är gifter är det
inget kroppen bryter ner allt av utan det förvaras till viss del i kroppen och
eftersom vi får i oss det varje dag så vet man inte vad den kumulativa effekten
kommer att innebära för hälsan om 10, 20, 30 år. En bra anledning till att
lägga lite mer pengar på mat och slippa vara försökskanin.
En annan god idé för att välja ekologiskt är för att
man inte vill stödja en industri där människor utsätts för dessa
bekämpningsmedel och farligare dagligen. Matens pris skriver väldigt
förklarande om hur bönder som odlar sojabönor i Brasilien utsätts för
kemikalier som är förbjudna i EU sedan länge men tillåtna där. Denna soja köps
sedan in till Sverige för att göda upp grisar, kossor och kycklingar som föds
upp konventionellt. Detta gäller inte för de ekologiska motsvarigheterna.
Svenskt konventionellt kött som tyvärr innebär lidande och död för bönder i
Brasilien.
Man behöver inte se långt bortom Sveriges gränser för att se konsekvenserna för de som jobbar nära bekämpningsmedel, i Danmark gjordes en studie som visar på att kvinnliga växthusarbetare som jobbat nära bekämpningsmedel under graviditeten fick konsekvenser för deras ofödda barn. (9)
Som avrundning på hur dina val påverkar andra
människor så finns en FN rapport som visar på att 1 miljon människor dör varje
år av kemikalier från industri och jordbruk. (10)
Dess två exempel kan vara ett bra incitament att
välja ekologiskt vars producenter slipper att hantera dessa bekämpningsmedel
dagligen. För mer information och studier är KRAV:s hemsida utmärkt att besöka.
Ett tredje perspektiv är att köpa ekologiskt för
miljöns skull, vilket jag inte kommer gå in i detalj på då detta blev en ganska
lång artikel. Det kan man läsa mer om också hos KRAV eller exempelvis i Matens
pris.
Avslutningsvis så syftar denna artikel endast till
att informera, inte avskräcka eller peka ett moraliskt finger om rätt eller
fel. Bara lite.
Referens lista
(1) SLV.Se
(2) Ibid.
(3) Ibid.
(4) Ibid.
(7) https://apps.kemi.se/bkmregoff/bkmblad/Cypermet.pdf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar